Bilden ovan: Johan Svensson (privat).

 

Inlägg # 24: Johan Svensson publicerar den artikel som han den 27 januari 2022 skickade för införande i Dagens Juridik, men som Opinions chefredaktör Eric Tagesson den 28 januari 2022 tackade nej till.

 

Debatt

Publicerad: 2022-01-27

DEBATT – av Johan Svensson, juriststudent som granskar dagens rättsliga övergrepp på den egna bloggen Orättsstaten.se 

Per E Samuelson, försvarsadvokat och författare, uppger i intervjun ”Rättsövergrepp som begås idag kommer avslöjas om 25 år” (Dagens Juridik 2022-01-21) att han vid sidan av sitt arbete som advokat ägnar sig åt sin ”hjärtefråga”, nämligen rättssäkerhet, när han undersöker den historiska bakgrunden inför sina romaner där han skriver om verkliga svenska rättsövergrepp.

De rättsliga övergreppen i svenska domstolar kan enligt advokat Per E Samuelson fortsätta än idag, utan att någon ställs till svars för dem. Förklaringen är enligt honom att ”det brukar ta en generation innan de kan avslöjas”, eftersom att ”de som har begått övergreppen har makt nog att skydda sig själva”. Med andra ord: ”De klarar sig oftast eftersom de är just makthavare”. Det innebär därför, “tyvärr”, att dagens rättsövergrepp inte kommer att kunna ”avslöjas förrän tidigast om 25 år”.

Varför dagens övergrepp inte skildras i Per E Samuelsons romaner påstår han främst beror på att ”ju närmare man kommer nutid desto svårare blir det att gräva fram de pusselbitar som behövs för att lägga pusslet eftersom sekretessreglerna sätter käppar i hjulet”. Trots det anser Per E Samuelson, som var en av försvarsadvokaterna i det så kallade Allra-målet, han har svårt att förstå varför Högsta domstolen inte meddelade prövningstillstånd. Detta eftersom att advokat Per E Samuelson “uppfattar hovrättens dom som grovt felaktig”.

Högsta domstolens nej till att bevilja prövningstillstånd i Allra-målet är dock bara ett exempel på de många rättsövergrepp som sker i Sverige idag. För enligt artikel 6.1 i Europakonventionen har domstolarna sedan 1952, då Sverige ratificerade konventionen, en skyldighet att lämna en klargörande motivering i sitt beslut. Europakonventionen blev sedan 1995 överordnad svensk lag, men underordnad svensk grundlag, när den inkorporerades i svensk rätt. Detta gjordes genom införandet av lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. För i 2 kap. 19 § står det uttryckligen att svensk lag inte får strida mot skyldigheter i Europakonventionen, vilken därigenom har fått konstitutionell status. Sverige får därför inte stifta lagar som strider mot konventionen och ska även tillämpa befintlig lag i ljuset av denna.

Med andra ord är det inte tillräckligt för Högsta domstolen att avslå ett överklagande med hänvisning till att rekvisiten för prövningstillstånd inte skulle vara uppfyllda, men trots detta kan Högsta domstolen fortsätta att systematiskt och summariskt avslå överklaganden med intetsägande standardmotiveringar för besluten att inte lämna prövningstillstånd. Samma förfarande rättsstridiga förförande gällande beslutsmotiveringar återfinns också i Högsta förvaltningsdomstolen samt även i de allt fler mål som kräver prövningstillstånd i hovrätten eller kammarrätten.

Rättsstaten Sveriges kränkningar av den enskildes rätt till en rättvis rättegång i Europakonventionen, det vill säga själva grunden för rättsstaten, sker ändå alltså helt öppet idag och på systemnivå. Högsta domstolens beslut att inte bevilja prövningstillstånd i Allra-målet vill däremot advokat Per E Samuelson “inte spekulera i”, eftersom att “HD inte motiverar sina beslut”. Han menar däremot att det borde ifrågasättas ”om inte HD:s skyldighet att pröva och rätta till grova felaktigheter i själva verket borde utvidgas”.

Reformen om ändringsdispens från 1971 är en skyldighet som advokat Per E Samuelson anser att Högsta domstolen tillämpar för restriktivt idag. För enligt denna reform har Högsta domstolen bara ”en skyldighet att pröva fall där det är uppenbart att det handlar om lagstridig rättstillämpning eller grova rättegångsfel”. Att Sverige numera i praktiken endast har ett tvåinstanssystem räcker inte alltid enligt advokat Per E Samuelson. I så komplicerade mål som i Allra-målet, där underinstanserna kommer fram till helt olika domslut, borde det enligt honom finnas en skyldighet för Högsta domstolen att pröva målen.

De öppna övergrepp som sker inom rättsväsendet idag behöver dock advokat Per E Samuelson inte vänta 25 år på att granska på grund av sekretessbestämmelser. Dessa kan han avslöja och skildra i sina romaner när som helst, om han skulle vilja. Så frågan är varför advokat Per E Samuelson inte gör det? Hans hjärtefråga sägs ju vara just rättssäkerhet.

I fallet Sienna kom advokat Per E Samuelson den 13 augusti 2018 att tacka nej till att åta sig en uppdragsförfrågan i ett fall där ett flertal hovrättsdomare hade kommit att begå grova brott i myndighetsutövningen mot en målsägande i ett brottmål, genom att förfalska bevisning till hennes nackdel, med hänvisning till en evig “tidsbrist”. Det gjorde att jag i inlägget ”De verkliga gansteradvokaterna”, Orättsstaten.se 2020-09-22) blev tvungen att konstatera att dagens advokater ”inte är lojala mot advokatetiken och rättsstaten”, utan mot staten.

Tretton rättsliga övergrepp som skedde helt öppet i fallet Sienna finns beskrivna under rubriken ”Utmaningen” på min rättsblogg Orättsstaten.se. Så frågan är nu om advokat Per E Samuelson idag är beredd att visa att jag har fel när jag påstår att en viss rättstillämpning i fallet Sienna strider mot gällande rätt? I så fall betalar jag honom 100 000 kronor per utmaning, förutsatt att han kan motbevisa mina påståenden om rättsliga övergrepp och publicera dem i en eller flera debattartiklar här i Dagens Juridik samt att jag då får möjlighet att skriva genmälen på dessa.

1,3 miljoner kronor blir därmed ersättningen för advokat Per E Samuelson, om han antar ”Utmaningen” i fallet Sienna i sin helhet och motbevisar mina påståenden om de rättsliga övergrepp som jag anser att hon utsattes för av domstolar, åklagare och andra rättsvårdande myndigheter. Fast då riskerar Per E Samuelson att bli skyldiga att betala in motsvarande belopp till insamlingen för att ge Sienna den upprättelse som brottsoffer hon hade rätt till, men nekades av den svenska staten. Kanske tycker inte advokat Per E Samuelson att det är värt att ta den risken för att ägna några minuter av sin fritid åt rättssäkerhet i nutid?