Inlägg #34: Johan Svensson har som ombud för en kärande överklagat en tvistemålsdom till Högsta domstolen. Det överklagade målet avser en dom i Hovrätten i Nedre Norrland där domstolen gör sig skyldig till ett grovt rättegångsfel när den bortser från bevisningen och parternas yrkanden i det underliggande målet i Ångermanlands tingsrätt för att kunna döma till kärandens nackdel.

Detta trots att Hovrätten för Nedre Norrland först hade kommit att bevilja käranden prövningstillstånd. I Ångermanlands tingsrätt hade domstolen uppenbart gjort sig skyldig till ett grovt förbiseende när den hänvisade till fel rättsregel för att kunna döma till nackdel för den kärande. Domstolen kunde därför avslå kärandens yrkande om att svaranden skulle förpliktigas att ersätta henne med nästan 600 000 kronor plus ränta.

Den svarande i målet har varit misstänkt för grovt bedrägeri mot den kärande när han efter en husförsäljning fick låna hela försäljningslikviden av käranden och lovade att återbetala lånet inom två månader. Som Johan Svensson tidigare berättat kom Polisen och Åklagarmyndigheten att lägga ner förundersökningen om grovt bedrägeri. Detta med en lagstridig motivering som helt saknade stöd i förundersökningen (“Riksåklagarens beslut visar rättssystemet inte fungerar”, 2023-06-06). Riksåklagaren ville sen inte heller återuppta den.

Den kärande har därefter fått sin rätt till en rättvis domstols enligt artikel 6.1 i Europakonvention kränkt av både Ångermanlands tingsrätt och Hovrätten för Nedre Norrland. Detta då domstolarna har gjort sig skyldiga till brottsliga tjänstefel när de har dömt till kärandens nackdel genom att hänvisa till samma felaktiga rättsregel i målen. Johan Svensson har därför överklagat Hovrätten för Nedre Norrlands dom till Högsta domstolen.

Skulle Högsta domstolen välja att inte meddela prövningstillstånd i mål Ö 7586-23 står Hovrätten för Nedre Norrlands dom fast. Det skulle innebära att den kärande blir tvungen att begära skadestånd av Justitiekanslern för domstolarnas, och därmed den svenska statens vägran, att följa Högsta domstolens tvingande rättspraxis och döma utifrån vad som är bevisat i målen.

Ordförande i Hovrätten för Nedre Norrlands prövning av tvistemålet var Agneta Ögren. Hon är idag hovrättspresident för Hovrätten för Nedre Norrland, men var tidigare lagman vid Umeå tingsrätt. Agneta Ögren var en av två myndighetschefer som gjorde sig skyldiga till grova tjänstefel i slutet av 2020 när hon förklarade Johan Svensson som obehörig att tjänstgöra som nämndeman i tingsrätten (“Varför har vi domstolar när de ändå inte behöver följa lagen”, 2021-12-06). Den andra myndighetschefen var Björn Johansson, lagman för Förvaltningsrätten i Umeå.

Varför både Ångermanlands tingsrätt och Hovrätten i Nedre Norrland har kommit att döma till svarandens fördel, trots att han bevisligen har gjort sig skyldig till grovt bedrägeri mot den kärande, är svårt att förstå. Domstolarnas funktion i en rättsstat är att garantera enskilda rättvisa rättegångar genom att döma efter gällande rätt och vad som är bevisat i målen.

Här har två underrätter ändå kommit att döma till svarandens fördel, utan att han inte ens varit personligen närvarande vid någon av de två rättegångarna eller lämnat in någon bevisning i målen. Detta trots att svaranden i Polisens förundersökning om grovt bedrägeri kom att lämna in en kopia av ett gåvobrev där han hade förfalskat kärandens namnteckning. Detta gåvobrev kom sedan svaranden aldrig att lämna in i original, trots minst två uppmaningar från Polisen att göra just det.

Inlägg #32: Johan Svensson granskar ett beslut den 30 mars 2023 i Högsta domstolen där ordföranden Anders Eka som ensamt justitieråd beslutade att inte meddela prövningstillstånd.

Beslutet innebär i praktiken en avkriminalisering av brotten förtal enligt 5 kapitlet 1 § brottsbalken och förolämpning enligt 5 kapitlet 3 § brottsbalken.

Det är därför enligt “Lex Flising” inte längre brottslig att lämna det som tidigare ansågs vara förtalsgrundande uppgifter om andra i sociala medier, oavsett om uppgifterna är sanna eller om det är försvarligt att lämna dem.

För enligt 1 kapitlet 9 § regeringsformen ska domstolar i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. En rättegång ska dessutom enligt 2 kapitlet 11 § andra stycket regeringsformen genomföras rättvist. Rätten till en rättvis rättegång skyddar enskilda mot godtycklig rättstillämpning. Lika fall ska behandlas lika.

Jag skulle därför idag kunna hävda att Björn Flising blev uppsagd från sin tjänst som universitetslektor vid Göteborgs universitet 2015 efter att ha trakasserat unga studentskor sexuellt och för att han ägnade sina föreläsningar åt att propagera för införandet av sovjetisk kommunism med arbetsläger för oliktänkande i Sverige, utan att göra mig skyldig till brott.

Genom beslutet den 30 mars 2023 kom Högsta domstolen och Anders Eka även att åsidosätta rättsstatens principer. En av dessa är formell legalitet, som innebär att lagar följs. Beslutet att inte meddela prövningstillstånd i det överklagade målet åsidosätter denna grundläggande rättsstatliga princip.

Inlägg #30: Johan Svensson berättar om hur han som god man för “Anna” har försökt hjälpa henne att få hämta ut den elrullstol som hon beviljades av medicinska skäl i februari 2021, men som hon sedan dess har nekats att hämta ut på grund av Umeå kommuns ovilja att följa lagen.